Om CriseIT 2

Implementing Future Crisis Management Training 2019-2021

Bakgrund och avsikt

Det övergripande målet för projektet har varit att bidra med kunskaper och verktyg som underlättar en fortsatt digitalisering av krisövningsområdet och ett utökat gränsregionalt samarbete kring krisberedskap i gränsregionen Hedmark-Värmland. Projektet har bland annat levererat följande: Ett ”bibliotek” av krisövningar med scenarier som är relevanta för gränsregionens behov, och som kommuner och andra kan (åter-) använda och anpassa efter sina specifika behov; Dokumenterade resurser och stödprocesser för design, implementering, användning och spridning av, samt lärande från, digitala krisövningar; IT-verktyg för lärande och digital krisövning; Spridning av erfarenheter och resultat via webb-plats, workshops, konferenser, vetenskapliga publikationer m.m.

Till de förväntade effekterna hör att offentliga aktörer ökar sin krisberedskap genom de möjligheter till flexibel, frekvent, varierad och behovsanpassad krisövning/-träning som projektet skapar. Att enkelt kunna dela och återanvända övningar gör också på sikt att offentliga resurser kan användas mer effektivt. Nya tjänster och produkter för krisövning/-hantering kan utvecklas av företag som tar del av projektets resultat (övningsunderlag, verktyg, metodstöd etc.). Slutligen är en förväntad långsiktigt effekt att projektkonsortiet blir en internationellt ledande aktör inom forskning, utbildning och kompetensutveckling kring digitala krisövningsmetoder/-verktyg.

{

Projektet ska bidra med kunskaper och verktyg som underlättar en fortsatt digitalisering av krisövningsområdet och ett utökat gränsregionalt samarbete kring krisberedskap i gränsregionen Innlandet-Värmland.

CriseIT 2 består av fyra delprojekt/arbetspaket (AP):

    • AP1: Øvelsebank
    • AP2: Lärande och utvärdering
    • AP3: Effektivisering av øvelseprosess
    • AP4: Vidareutveckling av verktyg
{

Projektets digitala verktyg och övningsmetoder är tänkt att komplettera, inte ersätta traditionella övningar.

Medverkande deltagare i projektet

Høgskolen i Innlandet

Høgskolen i Innlandet, avdeling for økonomi og ledelsesfag på Rena tilbyr studier innen administrasjon, ledelse, service, økonomi, regnskap, finansiering, budsjettarbeid, strategi, markedsføring og innovasjon. I tillegg har avdelingen bygd opp et fag- og studietilbud innen krisehåndtering og samfunnssikkerhet. Høgskolen i Innlandet leverer bacheloremner til Forsvaret innen risiko og sikkerhetsledelse.

Karlstads universitet – Centrum för forskning om samhällsrisker

Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR; https://www.kau.se/csr) är en centrumbildning vid Karlstads universitet med fokus på samhällets förståelse och hantering av risker i ett samhälle där risk- och säkerhetsfrågor blir alltmer komplexa och samhällsviktiga. Ett drygt 30-tal personer från ett flertal ämnesområden arbetar inom centrumet med att utveckla kompetens och förståelse kring samhällsrelaterade risker där klimat, samhälle och människa påverkar och påverkas av varandra. CSR är en sammanslagning av två tidigare centrumbildningar vid Karlstads universitet: Centrum för klimat och säkerhet (CCS) och Centrum för personsäkerhet (CPS). CSR bedriver ett omfattande samverkansarbete för att brygga över mellan den akademiska världen och olika sektorer i samhället, och ett sätt att göra det är genom Risklab – en fysisk och till viss del virtuell mötesplats för kommunikation och visualisering av vårt område. CCS har stark koppling till ämnet risk- och miljöstudier med kandidat- och masterprogram samt uppdragsutbildning.

Karlstads universitet – Informatik

Informatikämnet vid Handelshögskolan i Karlstad har i sin utbildning och forskning ett användarperspektiv på utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknologier (IKT). Ämnet arbetar i nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Vid ämnet finns bland annat det experimentella användarlabbet med system för eyetracking och för simulerad interaktivitet (egenutvecklade webbaserade Ozlab) som kommer att användas vid utvecklingen av IKT-verktygen i projektet. Vid ämnet bedrivs också forskning om verksamhetsutveckling med stöd av IKT i stort och i synnerhet om IKTs möjliga användningsområden i krisberedskap. Arbetet med det senare är inledningsvis inriktat på svenska/nordiska förhållanden, men i förlängningen är målet att assistera länder, inte minst utvecklingsländer, som är betydligt mer hotade av översvämningar och andra typer av extremväder.

Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og beredskap (NUSB)

Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og beredskap (NUSB) er den sentrale utdanningsinstitusjonen for samfunnssikkerhet og beredskap i Norge, og er underlagt DSB. NUSB tilby studier, kurs og andre opplæringstiltak om risiko- og sårbarhetsanalyser (ROS), beredskapsplikt, krisekommunikasjon, krisestyringsverktøyet CIM, øvingsplanlegging, krisehåndtering, samfunnssikkerhet og beredskap, samt et utvalg andre tema. NUSB samarbeider med relevante fagmyndigheter, blant annet høgskoler, universiteter og Forsvarets utdanningsinstitusjoner og vi tilbyr opplæring i:

  • forebyggende tiltak, med sikte på å redusere sårbarheten innen samfunnets infrastruktur
  • krisehåndtering, med sikte på å redusere skadevirkningene av en krise- eller krigssituasjon, og sikre befolkningens liv, helse og velferd
  • spesielle fagområder av betydning for samfunnssikkerhet og beredskap, med sikte på å understøtte både forebyggende og krisehåndterende tiltak.

AppieMode AB

AppieMode AB är ett innovativt mjukvaruföretag med inriktning på samhällsnyttiga applikationer (appar) till i första hand hälso- och sjukvårdsorganisationer samt krisenheter inom såväl offentlig sektor som till privata näringslivet. En ambition är att underlätta och förenkla datahantering i kris- och katastrofsituationer med hjälp av användarvänliga, kompetenta och driftsäkra appar som utformas efter de faktiska behoven. Idag erbjuder AppieMode tre digitala tjänster, aPärmen™, aRutiner™ och aLarm™, som gör information tillgänglig dygnet runt för användarna, vart de än befinner sig, med hög redundans. Till kunderna hör länsstyrelsen Värmland, landsting, kommuner, räddningstjänster och säkerhetsverksamhet inom butikskedjor.

Statsforvalteren i Innlandet

Statsforvalteren i Innlandet, avdeling for sikkerhet og beredskap har ansvaret for regional krisehåndtering og skal utvikle beredskapsplaner og gjennomføre øvelser og kompetanse-hevende tiltak. Statsforvalteren skal være pådriver og veileder for kommunene i deres beredskapsarbeid, og gjennom øvelser og tilsyn, påse at dette utføres i henhold til krav i Sivilbeskyttelsesloven. Statsforvalteren skal påse at kommunale og statlige regionale etaters beredskapsplaner er oppdaterte og samordnet ut fra et felles kommunisert risiko- og trusselbilde.

Länsstyrelsen Värmland

Länsstyrelsen Värmland ansvarar vid en kris i Värmland för att stödja alla samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag, och samordna insatserna. Vid omfattande räddningsinsatser kan Länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner. Länsstyrelsen har därmed en central roll i regionens krisberedskap. Från Länsstyrelsen Värmland deltar personer med ansvar för krisberedskapsfrågor. Dessa har genom sina nätverk av beredskapsansvariga i regionen, och nationellt, mycket goda möjligheter att samla in behov, validera och sprida resultat från projektet.

Fynd Reality AS

Fynd er et norsk substantiv av norrøn opprinnelse, med betydningen kraft, kraftig virkning, eller virkningsfullhet. Navnet Fynd Reality kombinerer det kraftige og virkningsfulle med virtuelle virkeligheter («reality»), og gir dermed en god beskrivelse av hva selskapet ønsker å skape gjennom spillteknologi. Navnet understøtter videre selskapets visjon om raskere læring for en bedre fremtid. Fynd skal med sin egenutviklede plattform CORE og tilknyttede tjenester være en pådriver for å akselerere læring og øke produktivitet gjennom distribuert samhandling og kunnskapsoverføring. Fynd Reality AS var tidligere EON Reality AS.

Kommunerna Arvika, Eda, Säffle, Hamar och Våler

Två norska och tre svenska kommuner ingår i projektet. Flera av dem har drabbats av naturrelaterade händelser eller andra händelser som bidragit till att arbetet med krisberedskap och förebyggande åtgärder är högt prioriterat. Arvika och Våler har båda varit utsatta för stora översvämningar. Vidare är Våler en kommun med stora skogsarealer. Våler är en gränskommun till Värmland. Arvika, Eda och Säffle kommun har en gemensam räddningstjänst med huvudkontor i Arvika.