
Quiz: Är du beredd om krisen kommer?

Krisövningsverktyget fungerade som stöd i krisövning
I början av april var det dags att testa Krisövningsverktyget som bas för synkrona övningar för första gången, genom en övning med studenter i Rena, Norge. Övningen var utformad som en beslutsövning där studenterna vid olika klockslag genom verktyget fick information om en händelse och skulle sedan ta beslut om vilka åtgärder händelsen krävde.
Krisövningsverktyget användes både för att erhålla information och för att anteckna de beslut som togs.
Det var 40 deltagande studenter (varav flera vanligtvis arbetar med beredskap och/eller i räddningstjänsten) fördelade på sex grupper, som körde var sin övning parallellt. Alla grupperna hade samma scenario, med fem olika händelser som skulle hanteras inom totalt 70 minuter. Händelserna varierade i komplexitet och tidspress, och handlade om alltifrån ”saknad student” till möjlig gisslansituation på skolan. Förutom övningsdeltagarna fanns det även en grupp studenter som var observatörer och gav återkoppling.
Bjørn Tallak Bakken, Högskolen i Innlandet, var övningsledare och konstaterar att övningen gav ett positivt besked: Krisövningsverktyget fungerade som stöd i synkrona krisövningar i tabletop-format.
-Nu tar vi tillvara erfarenheterna från den genomförda övningen och går vidare med utvecklingen av verktyget och med tester i fler grupper, säger Peter Bellström, Karlstads universitet.

CriseIT besökte Försvarets Ledningsträningsanläggning i Skövde
En grupp från CriseIT besökte den 24 januari Försvarets Ledningsträningsanläggning (LTA) i Skövde. Anläggningen är en del av Markstridsskolan som har sin placering på pansarregementet P4. På LTA tränas framför allt bataljonsstaber inom armén och då främst manöverbataljonerna (pansar-, mekaniserade- och infanteriförband) men även funktionsbataljoner (exempelvis artilleri-, ingenjörs-, logistik- och luftvärnsförband) tränar i anläggningen. Anläggningen i Skövde har byggts upp och utvecklats sedan 90-talet.
Under besöket kunde gruppen från CriseIT följa en pågående övning med en norrländsk pansarbataljonsstab. Ledningsträningen genomförs inomhus i en simulerad miljö med mockuper och attrapper av den verkliga ledningsmiljön. Bataljonsstaben som leder verksamheten från en övningsvariant av ett bepansrat ledningsfordon, övar gentemot kompanichefer som finns på plats i anläggningen. Soldater och fiender simuleras i ett datorsystem, under spelledning av LTA:s personal. Genomförandet av veckolånga övningar i Skövde följs av systematiska uppföljningar och utvärderingar. Ca 50 stabspersoner kan samtidigt delta i övningen.
Gruppen kunde också ta del av en träningsanläggning där enskilda soldater kunde träna strid, transport och andra funktioner i verktyget Strisim PC (se bild). Träning och övning med datorhjälpmedel är ett viktigt komplement till fysiska övningar. Ett viktigt skäl till denna utveckling är att kostnader för att genomföra vissa övningsmoment kan sänkas.
-Det är imponerande att se Försvarets anläggning och man inser hur långt före militären ligger det civila krishanteringssystemet i att använda datorbaserade övningsverktyg, säger Lars Nyberg, en av deltagarna från CriseIT.
John Sören Pettersson tillägger: Det var intressant att få klarhet i hur man tänker sig progression och mognadsmätning. Även om detta är självklara parametrar inom universitetsvärlden är det inte självklart hur de ska appliceras i andra sammanhang. Här i Skövde finns en medvetenhet och ett fokus på hur individen växer som samspelare genom dessa olika former av övningar.
Det var jättespännande att få följa den pågående övningen under vårt besök. Det finns flera likheter mellan vad Ledningsträningsanläggningen i Skövde erbjuder och med vad vi skapar inom CriseIT, trots att vi tänker oss en mycket mindre ”fysisk” övningsmiljö. Vissa av de utmaningar vi ser med vårt övningsverktyg och den nya övningsprocessen det medför finns även hos Försvarets anläggning så det var väldigt värdefullt att få höra deras erfarenhet av övningar och hur utmaningarna kan lösas, säger Malin Wik, en av besökarna från CriseIT.
Peter Bellström tillägger: Det var mycket intressant att genomföra studiebesöket under en pågående övning. Bland annat tar vi med oss att det är viktigt att med jämna mellanrum stanna upp och utvärdera hur övningen fortskrider. Vi tar också med oss insikten att i ett tidigt skede i övningen ställa frågan om övningen har startat upp som tänkt eller om den behöver revideras något eller till och med kanske startas om på nytt. Det skall inte heller vara någon prestige utan det är lärandet som är viktigast.
Engagerade deltagare testade nya verktyg
Tummen upp! var det sammanfattande omdömet när projektets intressenter från både Sverige och Norge möttes för att testa de båda verktygen som nu utvecklas i projektet CriseIT. Säkerhets- och beredskapssamordnare och andra ansvariga för krisberedskap från kommuner, frivilligorganisationer och andra organsiationer möttes i Charlottenberg 31 jan för att få förevisning av MeTracker och Krisövningsverktyget, och testa på att använda dem. Fortsatt utveckling av verktygen diskuterades med intressenterna liksom projektets fortsättning i övrigt. Malin Wik från Karlstads universitet, en av de som utvecklar krisövningsverktyget var glad över deltagarnas respons:
-Under workshopen fick deltagarna prova på utbildningsdelen i Krisövningsverktyget. Jag upplevde att de var positivt inställda och att de tyckte att vi kommit en bra bit på vägen. Tack vare deras input har vi kunnat identifiera en del felaktigheter och fått material för att arbeta vidare med verktyget.
Workshopen gav också inspiration och inspel från behovsägare, tex Helena Arnesen, Beredskapsetatet Oslo kommune och Jan-Roger Saetren, Hamar kommune. Ett annat inslag var inspel och diskussion om vad vi egentligen ska öva på? Vilka förmågor, klassificering av övningskategorier och/eller mål är det som verktygen ska fokusera på?
Under dagen diskuterades bland behovet av att öva mer över gränsen mellan Norge och Sverige och vad som krävs för detta. Ett faktum är att organisering av krisberedskap skiljer sig i de båda länderna och också mellan olika organisationer. Deltagarna menade att man inte ska vara rädd för att olika organisationer har olika rutiner. Övningen behövs kanske i än större grad för att upptäcka när det blir problem med olikheterna och i vilka situationer det löser sig bra ändå.
En annan diskussion rörde sig om vikten av att göra en omfattande träningsbehovsanalys. Det är kanske självklart att såväl övning som individuell träning ger bäst resultat om de bygger på en analys av kunskapsbehov, men trots detta är det inte självklart att vi i praktiken gör analyserna, bland annat beroende på tidsbrist. En del av detta är att analysera vad man kan träna enskilt inför en större gemensam övning och vad som kräver att vi övar hela eller delar av en organisation.
Dagen avslutades med att blicka framåt för det kommande året inom projektet.
– Workshopsdagen där deltagarna fick möjlighet att pröva på verktygen bekräftade att vi är på rätt väg, menar projektledaren Monika Magnusson. Verktygen har potential att fylla viktiga behov ute i kommuner och frivilligorganisationer. Vi ska nu jobba vidare med de förbättringsförslag och idéer som identifierades.
Under 2017 kommer vi fortsätta testa verktygen med hjälp av behovsägare och med det som utgångspunkt fortsätta utvecklingen av verktygen. Vi kommer också börja använda verktygen för korta utbildningar om krishantering riktade till medarbetare i projektets kommuner. I september 2017 bjuder vi in till konferens.
MeTracker testas
Planeringsverktyget MeTracker används och utvecklas nu i flera parallella projekt inom olika områden. Ett av dem är EUprojektet Concord där verktygets fem olika kompetensområden testas av aktörer från 14 länder. Basen för projektet är i Grekland. Dessutom används det för planering dels av en Natoövning och dels av Terrorismövning på Högskolan i Hamar. Erfarenheter och utvecklade delar från de olika brukarmiljöerna ger input till processen i vårt projekt med att utveckla verktyget för planering av krisövningar på lokal och regional nivå i Sverige och Norge.
Kristin Gustafsson
Användarnas krav och önskemål i fokus
I projektets arbete med att utveckla ett digitalt verktyg för krisövning är utgångspunkten de behov, krav och önskemål som användare har. Därför genomförs regelbundna workshops med behovsägare där olika delar av verktyget testas och diskuteras. På både svenska och norska sidan har nu workshops hållits med fokus på krav och önskemål för utbildningsmodulen i krisövningsverktyget.
Den 27 september genomfördes en heldags-workshop i Arvika. De krav och önskemål som framkom kommer bland annat Malin Wik att ta med sig in i arbetet med att skapa skrämbildsprototyper och Ozlab prototyper för vidare test och utvärdering. Deltagare i Arvika var behovsägare från Räddningstjänsten Karlstadsregionen och Arvika kommun samt forskare och utvecklare från Karlstads universitet och Redpill Inpro. Nästa möte med de svenska behovsägarna kommer att genomföras i Räddningstjänsten Karlstadsregionens lokaler den 8 november.
På den norska sidan hölls en workshop den 31 oktober. Några av de krav, önskemål, kommentarer och funderingar som framkom berörde skillnader och likheter om hur kriser hanteras och övas på norska respektive svenska sidan som är viktiga att lyfta fram i ett tidigt skede i projektet. Krav och önskemål tar John Sören Pettersson med sig in i arbetet med att skapa skärmbildsprototyper och Ozlab prototyper som han och Malin Wik har till uppgift att skapa inom ramen för projektet. Vid workshopen i Elverum deltog behovsägare från Hamar Kommune, Våler Kommune och Sivilforsvaret. Deltog gjorde också forksare och utvecklare från Crisis Training, Høgskolen i Hedmark Karlstads universitet. Nästa möte med de norska behovsägarna rörande krisövningsverktyget är planerat till våren 2017.
/Peter Bellström

Workshop med inspiration
Att krisövning inspirerar och engagerar var tydligt på den första workshopen som samlade hela projektet CriseIT. Under två dagar möttes projektdeltagare och behovsägare från högskola, näringsliv, offentlig sektor och frivilligorganisationer. Inspirationsföredrag och resultat från projektet varvades med diskussioner och samtal.
Föredraget av Joeri van Laere från Skövde högskola inspirerade oss att reflektera kring pedagogiska utmaningar. Han tog sin utgångspunkt i lärandet och krisövningen som ett stöd för lärande. Under eftermiddagens två arbetspass fick deltagarna testa två verktyg som tagits fram i systerprojekt till CriseIT och som vi nu arbetar vidare med inom projektet. I planeringsverktyget MeTracker formulerades övningsmål och bedömningskriterier och i en krisövningsapp testades övningslogiken. Nu arbetar vi vidare med en feedback vi fått och ses igen för stormöte den 31 januari.
Resultat från systerprojektet ”demonstrator”
Under vecka 24 visades och testades resultat från systerprojektet ”demonstrator” vid två tillfällen. Under måndagen hos Länsstyrelsen i Värmlands län och under tisdagen hos Räddningstjänsten Karlstadregionen där även projektdeltagare från Arvika kommun och Filipstads kommun fanns representerade. Demonstratorn presenterades av Jakob Rubenson från Information Design tillsammans med Monika Magnusson och Peter Bellström från Karlstads universitet. Projektet går vidare med fortsatt utveckling och färdigställande av ”demonstrator” med utgångspunkt i de synpunkter som kom upp under testerna. Resultatet från demonstratorprojektet används också in i CriseIT i utveckling av ett digitalt övningsverktyg.
/ Peter Bellström
Krisövning – idag och imorgon
Projektet CriseIT bygger på tanken att digitala verktyg kan bidra till bättre krisberedskap genom ökade möjligheter att öva krishantering. Denna tanke har sin grund bland annat i det tidigare projektet ”Virtuell studio för krisövning”. Genom workshops och en enkätstudie tillfrågades säkerhetssamordnare om krisövningar idag och om utvecklingsbehov.
Övning idag
Hälften av organisationerna i enkätstudien övar mer än en gång per år men ett fåtal övar sällan eller aldrig. Ett vanligt övningsformat är diskussionsövningar, så kallade table top-övningar, som nästan 90 % använder. Också simuleringsövningar med motspel är mycket vanliga och genomförs i tre av fyra organisationer. Till detta kommer funktionsövningar, teknikövningar, enstaka fältövningar och utvärderingar av faktiska händelser.
Det här fungerar bra
Enkätsvaren visade att det finns stort engagemang, vilja och intresse för området ute bland medarbetarena. Överlag fungerar också övningsplanering bra. Ytterligare en styrka är att övningarna skapar diskussioner, reflektion och ökad medvetenhet. De ger förstås också en trygghet i rollen genom att förmågan att hantera händelser utvecklas. Under övningarna kan exempelvis krisledningsplaner och teknisk utrustning testas. Nuvarande övningar gör också att man lär känna varandra internt och externt. Detta leder till ökad förståelse för andras och egna roller och underlättar samverkan när verkliga händelser inträffar.
Det här är problematiskt
Tiden är det stora problemet i nuvarande övningspraktik. Det är tidskrävande att planera och genomföra övningar och svårt att hitta en tidpunkt som passar alla. Det kan också vara svårt att få medarbetare att avsätta en halv dag eller mer för övning i en redan ansträngd arbetssituation. Den disponibla tiden i budget för planering, övning och uppföljning räcker inte till. Många menar att man övar för lite, för sällan och med för få personer eller nivåer i organisationen. Externa organisationer och ”allmänheten” involveras också alltför sällan i övningar.
Ett annat problem som lyfts fram är att det är svårt att ensamt utforma bra övningar. Det är komplext att skapa övningar som är realistiska, som aktiverar alla deltagare och som är tydliga kring vem som ska göra vad och hur. Inte minst gäller detta att utforma scenarion som ger rätt förutsättningar. Det är även svårt för ansvariga att veta vad de övande särskilt behöver öva på respektive vad de redan är bra på. Att återföra erfarenheter från övningar tillbaka till verksamheten på ett bra sätt är ytterligare en utmaning.
Så här vill vi öva i framtiden
På frågan om framtidens övningar svarade flera att man vill kunna samarbeta med andra i arbetet med övningsplanering, exempelvis genom scenariobanker. Det är svårt och tidskrävande att utforma bra övningar och det finns ett behov av att samarbeta för att dela resurser, kompetenser och erfarenheter. Vad gäller själva övningarna så vill man kunna:
- öva i korta pass, i sin dagliga roll och miljö
- genomföra många småövningar kombinerat med enstaka stora
- öva samverkan med andra
- öva både vardagsnära och simulerat
- öva både bredd och djup och såväl tids- som rumsaspekter
- öva visualisering och prognostisering av kriser inklusive konsekvenser av beslut
- öva virtuell simulering av kriser, eventuellt med motspel
- kunna välja vilken förmåga man vill öva
- genomföra, för de övade, oförberedda övningar
- öva på att använda teknik som RAKEL och WIS
- utbilda allmänheten
- skapa system för återföring av erfarenheter/åtgärder från övningar till verksamheten
Tidigare projekt till grund för idéerna
Projektet Virtuell studio för krisövning genomfördes 2013-2014 med stöd från Vinnova. Enkäten skickades ut till säkerhetssamordnare eller motsvarande i Värmland och Västra Götaland. Fyrtioen svar kom in. Vi ställde frågor kring hur organisationer övar idag och hur ofta, vilka de största styrkorna är och vad som eventuellt är problematiskt. Cirka hälften av de som svarade arbetade i svenska kommuner, resten i länsstyrelser, landsting, stat och privat näringsliv. Inom projektet genomfördes även en workshop med ett trettiotal deltagare från förträdesvis Värmland och Jämtland där målgruppen fick svara på hur de skulle vilja öva i framtiden.
/ Monika Magnusson

Demonstrasjon av MeTracker og Lyngvik på Rena!
Den 1. april ble to støtteverktøy for krisehåndteringsøvelser presentert for studenter og andre inviterte gjester på Rena. Høgskolens bachelor ”Beredskap og krisehåndtering” skal bruke teknologiske støttesystem under sin utdannelse. Et antall studenter har nå testet verktøyene over tid og mener at dette vil gi studiene en ekstra dimensjon. Høgskolelektor Geir Ove Venemyr er enig og sier
– Simuleringsverktøyene gir en mulighet til å trene, reflektere og basere teorien på en praksis i samme øvelse. Målet er å utdanne reflekterte praktikere!
De to verktøyene støtter ulike deler av treningsprosessen. ”MeTracker” skal brukes for planlegging av øvelser og ”Lyngvik” er ett støttesystem for gjennomføringen av selve øvelsen. Utviklingsarbeidet fortsetter i prosjektet CriseIT.
/ Morten Venstad